Väl i Dalarna tog jag mig ner under jord. 80 meter ner och behagliga 6 grader fick jag återse gruvan som finansierat många krig i Sveriges historia. Som mest bröt man under 1600 talet 3000 ton kopparmalm under en vecka. Då var ju också Sveriges storhetstid. Intressant att höra om gruvarbetaren kallad "Fet-Mats" som dog i ett gruvras bara för att återfinnas 30 år senare och bli riktigt begravd mer än 300 år senare efter att ha varit utställningsföremål i gruvmuseet i många år eftersom han blev så fint konserverad där nere i den speciella omgivningen.

Efter gruvan blev det några mil i bil upp till Strömsund, och ännu en natt på vandrarhem i en litenby aldeles utanför, i Tullingsås som drivs av en byaförening. Ett före detta ålderdomshem. Anledningen till att jag stannade här skriver jag mer om imorgon. Ströms Vattudal är ett förträffligt vackert område för övrigt.