Det är med med blandade känslor jag redan nu börjar tveka inför tvåtimmarsgränsen. Tycker inte att formen är vad den borde vara så här två veckor innan Varvet, men kanske går den att toppa på kort tid. Har känt mig kraftlös på sistone. Försökte mig på ett långpass igår och fick kämpa för att hålla igång i 90 minuter, jag ville liksom bara stanna och gå. Är det något i luften eller något annat, med planeternas position eller är det till och med växthuseffekten? Ja det får vi nog aldrig svaret på, men hur ska jag topa formen? Några tips?

Imorgon blir det ett millopp i Växjö för att komma igång.

Det gäller att leverera. Senaste tiden har det varit fullt med leveransbevakningar. Så mycket att det tröttat ut mig. Nu får man ju anledning att vila upp mig när det blir i stort sett fyra dagar ledigt, men jag kan säkert inte hålla mig helt från att titta in på kontoret. Deklarerat har jag inte hunnit göra heller så där försvinner ju några timmar. Får passa på om vädret blir sämre. Och så var det vinterdäcken.

 Ska bli kul att följa tiomila i helgen. Men i år är inte jag på plats.

Snart är det påskledigt i alla fall. Det ska bli väldigt skönt. Trots allt får jag nog jobba en av de röda dagarna. Jag har givetvis i besvikelse hållit mig borta fån bloggen för att komma över Luleås dåliga slutspel, det var verkligen inte bra spelat och det finns inget att skylla på heller som jag ser det. En allt för tunn trupp och kanske också ett spelsystem som inte fungerade med en producerande kedja och två kedjor som ska hålla nollan och inte släppa till någonting. Det är kanske inte framtidens spelsystem i alla fall. Saknar också Luleås gamla adelsmärke med fart och bra skridskoåkning. Det har helt försvunnit.Nu kan man i alla fall lägga vintern bakom sig och se fram mot en fin vår och så småningom en skön sommar.